Bloggposter

2 till photoshoots avklarade

En utmärkt rolig dag i skapandets tecken. Vi ställde till med hela två photoshoots, dels 10-talet...
En utmärkt rolig dag i skapandets tecken. Vi ställde till med hela två photoshoots, dels 10-talet, dels 40-talet. Julia Lillqvist fungerade som fotograf, och det blev både studiofotografering och miljöfotografering. Som alltid blir jag så himla imponerad av alla proffs jag får samarbeta med, tusen tusen tack till de otroligt vackra modellerna Nina Snellman och Erica Wenman, fantastiska sminkösen Tanja Cederblom, otroliga frisörerna Jonna Höglund och Pernilla Lamminen. Tack till Jakobstads Museum för att vi fick fotografera i Västmanmors stuga och till Campus Allegro för att vi fick invadera studion. Tack till Katja Uitto för den sagolika studiobakgrunden och till Madelene Westerlund för smycken i fiskskinn och till Viveca Strömberg för smycken av återvunna silverskedar. Tack till am Naturprodukter för ekologiska hårprodukter och till Ekosoppi och Swedish Beauty Factory för ekologisk make up. Så mycket kärlek, så härliga arbetsinsatser och så ypperligt resultat. (Det är nästan så jag kostar på mej ett utropstecken - nästan.)
24.10.2013 kl. 17:13

Bondbröllop för rötternas skull

I lördags bars den första White Trash-klänningen av en riktig brud! Vackra Corinna fick sin Mats, iklädd...

I lördags bars den första White Trash-klänningen av en riktig brud! Vackra Corinna fick sin Mats, iklädd 00-talets klänning som inspirerats av kronbrudarnas svarta klänningar. 

Bilden är hämtad från Österbottens Tidning, där artikeln "Bondbröllop för rötternas skull" är gårdagens mest klickade länk. Kul!

Foto: Eva-Stina Kjellman

21.10.2013 kl. 11:08

Bröllop i helgen

På lördag kommer den första av alla White Trash-klänningar att klä en riktig brud vid altaret. Inspirationsdecenniet är 00-tal och kronbrudarnas...

På lördag kommer den första av alla White Trash-klänningar att klä en riktig brud vid altaret. Inspirationsdecenniet är  00-tal och kronbrudarnas svarta klänningar och skravelmässing har stått förebild. Rött, svart och vitt. Spetsar, tvärgående ränder, och tredimensionella blommor. Materialen är restband från överskottslager och loppis, två borddukar, en spetsblus, en spetskjol, några spetsgardiner, ett svart smalt retrotyg som jag hittade på Röda Korsets loppis. Corinna, som bruden heter, gav mig några inspirationsbilder för klänningens form när vi inledde designprocessen. Djup V-rigning, halterneck och ett släp av svart spets, här är resultatet.

 

15.10.2013 kl. 10:10

Blomsterfabriken

Kronbrudarna vid förra sekelskiftet var storslaget dekorerade. Kronorna kunde vara en halv meter...

Kronbrudarna vid förra sekelskiftet var storslaget dekorerade. Kronorna kunde vara en halv meter höga, och kring halsen bar bruden en krage full av pappersblommor, en så kallad bröstkrans. I olika byar har bröstkransarna sett olika ut, men pappersblommor och spiror (snurrade guldpappersremsor) har varit mycket vanligt. 00-talets brudklänning kommer därför att prydas av blommor. Inte exakt på samma vis som förebilderna, men med inspiration därav. 

Bild 1: Detalj av kronbrudsklänningen som står utställd vid Brages Friluftsmuseum i Vasa. Bröstkrans av spetsar, spiror och pappersblommor. 

Bild 2: Också väggarna i brudstugan dekorerades med pappersblommor. När gästerna anlände kunde brudkläderskan gå runt och sälja blommor åt dem att fästa på bröstet.

Bild 3. Såhär såg det ut i blomsterfabriken igår. Tre olika sorters blommor ska 00-talets brudklänning prydas med, här är den ena. Dragspelsblommor gjorda av resttyg stärkt med papper, och pärlor från ett gammalt halsband.  

10.10.2013 kl. 10:47

40-talet, vill du vara modell?

Oj oj, ateljén formligen väller över av brudklänningar för tillfället. Det är 00-talets brudklänning, som ska bäras av den alldeles riktiga bruden...

Oj oj, ateljén formligen väller över av brudklänningar för tillfället. Det är 00-talets brudklänning, som ska bäras av den alldeles riktiga bruden Corinna om en och en halv vecka. Sen är det 10-talets klänning som är hårt på gång och 40-talets. Fotograferingsdagen är preliminärt bokad till 23.10 i Jakobstad för de två sistnämnda. Har du rött hår och är i storlek 36-38, 163-173 cm lång och kan modella på förmiddagen (23.10, 24.10 eller 25.10) i Jakobstad? Kontakta oss antingen via Facebooks White Trash-sida eller via mail ina.nordberg13@gmail.com. Reseersättning inom Österbotten går att ordna. Har du inte rött hår men vill framhålla dej som lämpligt modellmaterial i alla fall kan du oxå ta kontakt, man är ju inte sämre än att man kan ändra sig angående hårfärger och sådant. 

40-talets klänning ska bestå av äkta siden och massor av gamla pärlor. På 40-talet var det ont om material pga kriget. Många brudar var tvugna att bära mörka klänningar, blå eller svarta, för att det helt enkelt inte fanns något material att få tag på. Man kanske var tvungen att sy om något, låna en klänning och ändra den så att den passade eller helt enkelt gräva runt bland det man hade. Att "ta vad man har" blev därför min 40-talsslogan. Jag gick inte till loppis direkt för att leta vad andra grävt fram ur sina garderober, utan jag stack in nosen i den egna garderoben och började röja. Efter en stund hittade jag ett alldeles ljuvligt sidentyg, det var ingen värst stor bit, men med smart mönsterplanering kan det räcka. En kvarleva från ett brudklänningsprojekt år 2010. Sen dess har sidentyget legat och kostat i skåpet, men nu är det slut på det. Det användes aldrig 2010 för det har en irriterande förmåga att ändra nyans. Lägger man det intill vitt blir det gult, lägger man det intill gult blir det vitt, osv. Men vad ska det inte kunna tacklas det oxå. I kombination med en miljon pärlor, från olika gamla pärlsmycken och till och med en dörrkrans i  pärlor (vem som nu någonsin har fått för sej att använda en sådan låter vi vara odiskuterat).

08.10.2013 kl. 10:57

Vår vackra 70-talsbrud

Underbart vackra Annika var vår 70-talsbrud. Här kommer listan över make upen vi använde. Till Ekosoppi ska ni gå...

Underbart vackra Annika var vår 70-talsbrud. Här kommer listan över make upen vi använde. Till Ekosoppi ska ni gå för att köpa ert ekologiska smink här i Vasa, marsh marsh. 

Basen är Flow meikkipuuteri Honey och Dr Hauschkas Liquid Concealer nr 01.  Flows puder är helt fantastiska och vi rekommenderar alla att prova dem. Till och med min man, som tidigare inte varit den störste sminkexperten, sa "det ger en så fin lyster utan att täcka hudens egen färg och struktur" (sen sa han nåt om att det börjar gå för långt när han recenserar smink och försvann).

Highlightern på kindbenen och vid mungiporna kommer från Lavera, en utmärkt produkt, tyvärr en  säsongsvara. Man kan bara hoppas på lika härliga säsongsprodukter från Lavera i fortsättningen. Ögonskuggan ville estenomen Tanja ha av knalligaste art, så där blandade hon ett kallt grönt pigment (ur Coastal Scents Original 88-paletten) med Santes vita skugga ur Eyeshadow Trios No 06 Smokey Eyes och Benecos Natural Duo Eyeshadow Jungle. Svart eyeliner och svart mascara kommer från Sante. Läppen har vit kontur gjord med Benecos Natural Kajal White och är sedan fyllt med Santes Lippstick Light Pink No 01 och en transparent glans. En lätt triangelformad rouge gjordes med Benecos Natural Powder Blush Mallow Rose - en toppenprodukt. De sjukt vackra ögonfransarna med hjort- och fjärilsmotiv är ekologiska även dom. Paperself heter märket och de kan beställas från Swedish Beauty Factory

Lavera har verkligen levererat vad gäller ekologisk make up. Toppenkvalitet och ett roligt produktutbud. I värsta fall kan man ju tro att ekosmink bara finns i tråkiga naturligta beigea nyanser, men så är det ju verkligen inte. 

Foto: Ina Nordberg. Modell: Annika Ruokolahti. Make up: Tanja Cederblom. Make up-produkter: Ekosoppi. Hår: Pernilla Lamminen @Frisering Mari. Hårprodukter: am Naturkosmetik. Blomsterkrans: Carola Snellman @ Sunds

03.10.2013 kl. 07:59

Gamla brudfoton

Vissa har sina gamla fotografier snyggt insatta i album, daterade och med noteringar om vem de föreställer. Så är det inte...

Vissa har sina gamla fotografier snyggt insatta i album, daterade och med noteringar om vem de föreställer. Så är det inte i min släkt. Mormors fotolåda är förvisso ett gediget forskningsmaterial, men ingen vet vem någon är och allt är huller om buller, fotografier som överspänner en tidsram på 100 år. I sommar hade vi ett möte där vi sakligt försökte reda ut vem som är vem, speciellt brudparen. En del sanningar uppdagades, men långt ifrån alla. Och vet man inte vem bilden föreställer så är det svårare att bonga det exakta årtalet. 

Men, på nätet finns som vanligt guld värda tjänster. På denhär sidan laddade jag upp ett av de oidentifierade fotografierna, och vips fick jag kontakt med ett helt gäng experter. Jag föreställer mig att de sitter i ett skumt upplyst rum och röker diskret. Iklädda flugor och västar muttrar de medan de med kisande blick undersöker fotografierna med lupp. Så är det såklart inte, rök förstör fotografier, men tanken var god.

Fotografiet nedan hade jag själv daterat till 1890-1915, baserat på typen av bild och kläderna. Jag gissade att det var från 1900-talets första årtionde men kunde inte bekräfta det. Men det kunde expertgruppen. Såhär svarade de: "Nimi U.S. Berglund vitannee suomalaiseen Uno Sigismund Berglundiin, joka oleskeli Yhdysvalloissa 1907-08. Kuva olisi siis otettu noina vuosina." Det vill säga: Namnet U.S. Berglund syftar på finländske fotografen Uno Sigismund Berglund, aktiv i USA 1907-1908. Fotografiet är alltså taget under de åren. Toppen, då var det bekräftat. 

27.09.2013 kl. 10:18

Planering av 10-talets photoshoot

Kommande photoshoot är i full planering. Julia Lillqvist heter fotografen som ska plåta denna gång. Det blir...

Kommande photoshoot är i full planering. Julia Lillqvist heter fotografen som ska plåta denna gång. Det blir studiofotografering i Campus Allegros nya vackra utrymmen i Jakobstad. Låter ju simpelt och snabbt, men det är det såklart inte. 

På 10-talet placerade man brudpar framför målade kulisser föreställande skogar eller salonger när man studiofotograferade dem. En sådan kuliss vill jag ha. En suddig sagoskog i gråskala. Någon frivillig som vill donera en dylik kuliss på 3*5 meter? Inte det, så synd. Vi ska försöka lösa problemet på annat vis då. Kanske en projicering kunde fungera? Eller någon vill kanske måla en skog åt oss? Vi får se hur det blir... Kreativ problemlösning, man koncentrerar sig på lösningen, inte på problemet. Alla metoder är tillåtna och inga förslag är för korkade eller omöjliga. Enkelt vore det såklart att helt enkelt skriva ut en kuliss, men det känns ju inte vidare ekologiskt det, 20 kvadratmeter papper för engångsbruk... Hmm, det ordnar sig nog på något vis. 

På 10-talet uppfanns både mascara, läppstift och ögonskugga. Men sminkningen ska vara i enklaste laget. Tanja Cederblom, som blivit min fasta estenom i projektet, kommer att lösa det. Make upen är såklart ekologisk och kommer från Ekosoppi. Frisyren kommer att fixas av superduktiga Jonna på Polka

Modellen är bokad, det blir Nina Snellman, som jag jobbat med förr och gillar skarpt. Skorna är beställda men inte framhunna.Smyckena är det ännu öppet med, har ett samarbete på gång men inget bekräftat. Ett paket med planschett, metallskenor och snörningsband ska också hinna dimpa ner i postlådan. I de återvunna brudklänningarna tillåter jag 5% nyproducerat material. I detta fall blir det stödband, metallskenor och planschett i korsetten, öljetter och snörningssnöre, metallskenor i underkjolen och tråd. Resten är återvunnet material. Ett par gardiner i vitt, ett svart fodertyg från ett överskottslager, köpt på loppis. Till överdelen går det åt en del gamla spetsar, styvningstyg (restmaterial från båtinredningsfirma), och återvunnen mönstrad bomull till foder. Underkjolen blir gjord av ytterligare två gardiner, en bomulls- och en spets-. Till huvudbonad har jag en idé om en myrtenskapelse, inte nödvändigtvis en klassisk myrtenkrona utan kanske något modernare i samma material. Buketten kunde t.ex. vara rosor och asparagus. Det finns utrymme för förändringar och justeringar, men grundlinjerna för 10-talet är dragna. 

24.09.2013 kl. 10:00

Förvandlingens decennium

Den starkaste inspirationen från tiotalet: förändringen från det svarta till det vita. Med fäste...

Den starkaste inspirationen från tiotalet: förändringen från det svarta till det vita. Med fäste där planerades klänningen som faktiskt har en förvandlingsegenskap. På bröllopsfesten kanske man får för sig att byta skepnad mitt i en svängom på dansgolvet. Då är det fritt fram att göra det. En ögla lösgörs, en snurr genomförs, en ögla fästs. Svart blir vitt. Klänningen med korsettliv kan bäras med eller utan spetsblus.

 

19.09.2013 kl. 10:44

Den edvardianska tiden och tiotalet

Informationen om tiotalet är knapp. Ingen verkade ha skrivit ett ord om något som hände mellan den edwardianska tiden...

Informationen om tiotalet är knapp. Ingen verkade ha skrivit ett ord om något som hände mellan den edwardianska tiden (1901-1909) och tjugotalet. Men den som söker, hen letar, och finner ibland oxå ett och annat av värde. Det visade sig att vissa dragit ut på den edvardianska eran till att gälla ända till 1914, andra kallar tiotalet postedvardianskt och några hoppar helt enkelt över det. För det var väl inget speciellt som hände? Jomenvisst, klart att det hände saker, det gick ju ett decennium. Första världskriget (1914-1918) gick av stapeln. Grunden till det glada, slappa tjugotalet lades. Och för första gången på 400 år övervägde man att ta av sig korsetten.

Vid nollnolltalets, den egentliga edwardianska erans, intrång levde många av de viktorianska stildragen kvar. En era avbyter inte en annan direkt vid ett årsskifte, det dröjer länge och det är suddigt. I seklets början var det förstås ännu långsammare än vad det senare kom att vara. Nollnolltalet är intressant, för det är brytningen mellan två världar. I början var det, i stora drag, getingmidjor, och heltäckt kropp, från hakan till fingertopparna till tåspetsarna. Mycket pös och rynkor och volanger, döljande linjer och lager på lager. Senare togs den edvardianska korsetten i bruk, den bildade en S-linje i kroppen med platt mage, hög byst och putig bak. S-formen förstärktes ytterligare av ärmar som var pösiga upptill och snäva från armbågen. När tiotalet närmade sig försvann småningom de mesta frillorna. Korsetterna blev rakare i formen och började acceptera midjan sådan den var, istället för att förvränga den till minimala mått. Överdelarna blev mindre bylsiga, kjolarna blev rakare och man föredrog A-linje framom timglasfigur. Halshålen var fortfarande höga, nästan upp till öronen, men en fot eller ankel kunde anas här och där. Under bägge decennier var det mycket spetsar, speciellt i kragar och decolletage,  Mot slutet av tiotalet blev materialen lättare, mindre krispiga och mer svävande, som de också skulle komma att vara under tjugotalet. 

Okänt brudpar ur mormors fotolåda. Enligt Suomen Valokuvataiteen Museo härstammar fotografiet från 1910-talet.

Källor: "Vintage Weddings, one hundred years of bridal fashion and style" (Fogg, M. 2011), "Bridal Fashion 1900-1950" (York, K. 2102), ehow.com, 

18.09.2013 kl. 09:58

Redesignade smycken

Om man kan bortse från det ekonomiska världet hos smycken blir alternativen oändligt många fler. Inför 30-talsfotograferingen undrade jag hit och dit hur vi skulle lösa...

Om man kan bortse från det ekonomiska världet hos smycken blir alternativen oändligt många fler. Inför 30-talsfotograferingen undrade jag hit och dit hur vi skulle lösa smyckesfrågan. Köpa antika art déco-smycken? Låna från lokal guldsmedsaffär? Kontakta någon att nytillverka smycken i rätt stil? Både ring och halsband behövdes... Men ett besök hos den lokala antik- och skrothandlaren löste problemet. Ett synnerligen oäkta armband kom jag över, lite pråligt var det nog men stilen på de stora länkarna var helt rätt.

En gammal halskedja och några större hopfästninglänkar adderades till armbandet och med lite knipsande och mycket pill fick jag fram ett lämpligt halsband. Stort och mäktigt vilar korset i decolletaget. Mycket passande ifall man väljer att bära klänningen tubskuren utan ärmar, då den kan verka lite bar. Istället för en ring fick Henrika bära långa glamourösa handskar. "Oisko beige?" stod det i annonsen på en nätauktion som kommentar till färgen, men de är ju helt klart gräddvita. Just handskar hittar man lätt i andra hand på nätet, knepigt är det med storlekarna dock. Dessa är mycket elastiska och passar både större och mindre händer. 

Foto: Ina Nordberg. Modell: Henrika Granholm. Make up: Tanja Cederblom. Make up-produkter: Ekosoppi. Hår: Jonna Höglund @ Polka. Lösögonfransar: Paperself från Swedish Beauty Factory. Hårprodukter: am Naturkosmetik. Blommor: Carola Snellman @ Sunds Trädgård. Bilden är fotograferad på Malmska Gården i Jakobstad. 

17.09.2013 kl. 09:03

Det knepiga 10-talet och ord på vägen

När historien har skrivits har man av någon anledning hoppat över tiotalet. Beskrivningarna på...

När historien har skrivits har man av någon outgrundlig anledning hoppat över tiotalet. Beskrivningarna på det viktorianska modet (slutet av 1800-talet) och den edwardianska eran (1901-1910) är många, men sen är det tomt. Sen har ingen en enda åsikt före man glatt kliver in i det jazziga tjugotalet och återigen beskriver och berättar i detalj hur saker och ting gick till och såg ut.

Det gör att tiotalets inspiration blir annorlunda, kanske friare, kanske bättre? Det finns ett citat som lyder: "The inspiration is already within you. Be quiet and listen." och det borde man väl oftare hålla sig till. Speciellt i kombination med universums personliga budskap till mig (lite oputsat skickat via en drygt salongsberusad typ på gatan) "Onks kaikki oikeesti luettava, hä?" (Är det verkligen nödvändigt att läsa allting?). 

Jag är tyst, jag lyssnar, och jag läser inte det som inte finns skrivet.  Tiotalet satte grunden till tjugotalets bekvämlighet. Från det kontrollerade edwardianska midjesnörpet till friheten, bekvämligheten, livet. Ett hopsnört liv blir ett livligt liv. Och jag tänker svart blir vitt, vitt blir svart. Förändring. Förändringens tid blir en föränderlig brudklänning. Svart eller vitt, man behöver inte bestämma sig. Man kan variera och med ett enda svep byta skepnad hundra gånger under bröllopet om man så vill. Det här blir bra. 

 

13.09.2013 kl. 12:06

En svart läderkrona

En kronbrud är inget utan sin krona, även om det är nästan hundra år sedan skravelmässingskronorna var i bruk. Förvisso...

En kronbrud är inget utan sin krona, även om det är nästan hundra år sedan skravelmässingskronorna var i bruk. Förvisso skulle det vara uppseendeväckande att klä en modern brud i skravelmässing, en krona på en par kilo, tillverkad av diverse skräp - men det känns ändå väl teatraliskt. Nu är det en riktig brud vi talar om. Hon ska bära 00-talets klänning i oktober, inspirerad av de svarta kronbrudsklänningarna

Bild: Marie-Louise Lindman i skravelmässingskrona, ur pjäsen Österbottniskt Bondbröllop som hölls i Sundom i sommar.  

Tanken på att använda en metallkrona från Österbottens museum slog mig, men det känns fel att frångå ett faktum - det var bara orörda brudar som bar dem. Den här bruden har barn. Så min inspiration till hennes huvudbonad blev ett mellanting mellan skravelmässingskronor och innerkronorna. Och den blir svart, en stansad svart läderkrona. Inte det som man först väntar sig, men det kommer att bli himla snyggt till hennes mörka lockiga hår, klara färger och till den dramatiska klänningen...

Bild: Innerkrona KH256 från Jalasjärvi uppbevaras på Österbottens Museum

Bild: Svart läderkrona, tillverkad av en gammal läderrock och pärlor från gamla smycken.

 

12.09.2013 kl. 11:04

Liljorna var 30-talets blommor

Trumpetliljor och asparagus, det var trettiotalets melodi när det gällde brudbuketter. Så gott som på alla...

Trumpetliljor och asparagus, det var trettiotalets melodi när det gällde brudbuketter. Så gott som på alla gamla fotografier är det just dessa blommor som bruden bär, i några fall bär hon istället rosor. Vita liljor, oskuldsfullhetens symbol, var därför ett självklart val när bukett skulle väljas åt Henrika, vår trettiotalsbrud. Ska man vara ärlig, trodde jag först att det var spretigt enris man burit i buketterna, men Carola Snellman på Sunds Trädgård i Jakobstad berättade att det är asparagus, en släkting till sparrisen. I Finland odlas liljor sommartid och asparagus likaså, i växthus, berättar Carola. Genom att använda närodlade lokala arter i sin bukett sparar man världen från mycket ruskiga utsläpp, samt att man kan vara säker på att odlaren fått sin beskärda del i lön. Varför inte odla liljor själv till den stundande dagen? 

I min farmors fotoalbum hittade jag dethär vackra bröllopsfotot från trettiotalet. Man kunde rent av tro att det är samma bukett. Liljor är så rena och krispiga, och vilken härlig doft de sprider därtill. Vill man inte ha liljor men gärna andra säsongsblommor tipsar Carola om följande arter som gäller för våra trakter: 

Vår: liljekonvalj, syren, nävor och sippor

Sommar: daggkåpa, snöbollsbuske, solros, klintar

Höst: ljung, rönnbär, höstvädd, astrar

Tänk på att trender vissnar snabbt, så välj hellre blommor utgående från din personlighet och stil, och förstås utgående från vad som passar till klänningen, än enligt den senaste trenden. 

Bild 1 - Foto: Ina Nordberg. Modell: Henrika Granholm. Make up: Tanja Cederblom. Make up-produkter: Ekosoppi. Hår: Jonna Höglund @ Polka. Hårprodukter: am Naturkosmetik. Bukett: Carola @ Sunds Trädgård. Bilden är tagen på Malmska Gården i Jakobstad.

Bild 2 - Ur farmors fotoalbum, min editering. 

 

10.09.2013 kl. 10:48

RETO-smycken

Det finns många så många duktiga människor där ute, att hitta samarbetspartner på smycken har inte varit svårt. Det är nästan så...

Det finns många så många duktiga människor där ute, att hitta samarbetspartner på smycken har inte varit svårt. Det är nästan så man får välja och vraka. Till 70-talsfotograferingen lånade Bobo Holm ut sina RETO-smycken, tillverkade av gamla skateboards. Fråga mig inte varför (fråga Bobo) men inne i en skateboard finns det ett spektrum av underbara färger som kommer fram när man sågar isär dem. Att materialet därtill är trä och återvunnet gör att smyckena passade alldeles utmärkt till 70-talsplåtningen. 

Foto: Ina Nordberg. Modell: Anna Jungarå. Smycken: Bobo Holm. Make up: Tanja Cederblom. Make up-produkter: Ekosoppi. Hår: Jonna Höglund @ Polka. Hårprodukter: am Naturkosmetik

Klänningen som Anna bär är en vintageklänning från 1975, numera i nyproduktion härifrån.

Bilden är behandlad i sjuttiotalsanda enligt denna instruktionsvideo.

06.09.2013 kl. 12:34

 

White Trash är ett pågående designprojekt inom ekologiskt brudmode. Slutprodukten är en kollektion brudklänningar tillverkade av återvunnet material, som ska stå klar våren 2014. Inspirationen kommer från brudmodets förändring från 1900-tal till 1980-tal. Bakom projektet och kollektionen står Ina Nordberg. Här kan man läsa om hur projektet framskrider, från planering till färdig kollektion, men också om annat som tangerar ekologiska bröllop, brudmode och sådant som hör bröllop till. Vill du delta i projektet på ett eller annat sätt? Tveka inte att ta kontakt! Rent geografiskt sett äger projektet rum i Österbotten.

Ina Nordberg - formgivare & klädsömmare

+358503814828, ina.nordberg13@gmail.com, www.deformedbyina.com

Projektet finansieras bl.a. av Konstsamfundet, Svensk-Österbottniska Samfundet, Centralkommissionen för Konst/Österbotten och Eugéne, Elisabeth och Birgit Nygréns Stiftelse.