Bloggposter

Julia Lillqvist ställer ut White Trash-bilder

Här har det varit osannolikt tyst ett tag. Det är, fortfarande, mycket på gång. En snabb uppdatering: 20-talet i produktion, 80-talet riktigt snart likaså. Fotograferingar för 20- och 80-talet i samarbete med Jarno Pellinen på Photoshooter under mars månad.

Min andra duktiga fotograf Julia Lillqvist  ställer ut en del av White Trash-bilderna i Lapua ända fram till 9 mars, så passa på och kika in där om ni har vägarna förbi. Julia har fotograferat 4 av decennierna och ställer ut 40- och 60-talet. 

(Foto: Julia Lillqvist)

En svensk dagstidning TTELA, skrev om White Trash i sitt vändagsspecial, förutom ett halvt uppslag fick vi också en helbild på ingångssidan, de valde 70-talsklänningen till det. Just den har inspirerat även andra, svenska ecobride.se bloggade med inspiration av 70-talet, här finns det inlägget.

Planerna framöver är att delta i Jakobstads brudmässa 5-6.4.

27.02.2014 kl. 08:52

Vi söker kvinnor att intervjua

I den kommande boken, som är den slutliga slutprodukten av projektet White Trash, ska det ingå intervjuer med finlandssvenska kvinnor som gift sig under 1900-talet. Intervjuerna kommer att handla om deras brudklänningar, varifrån de kom, köptes de eller syddes de? Vad var det för material, vilka accessoarer bar man till? Vem stod för designen? Hade man möljighet att välja och vraka eller var det spartider? Hur såg buketten ut? Hurdan var bröllopet i övrigt, stort, litet, hemma, i kyrkan, i stadshuset?

Vi hoppas kunna hitta kvinnor som vill berätta sin brudklännings historia, som gift sig på 40-, 50-, 60-, 70- och 80-talet. De kvinnor som tycker detta låter intressant ombeds ta kontakt via mail eller via White Trash facebooksida. Skicka gärna med ett bröllopsfotografi!

ina.nordberg13@gmail.com

14.01.2014 kl. 11:58

Blir det en stickad brudklänning...?

Bland vita material i överflöd på loppisar hittar man lätt olika stickade textilier. Tröjor främst, men också...

Bland vita material i överflöd på loppisar hittar man lätt olika stickade textilier. Tröjor främst, men också sjalar, halsdukar, sängtäcken, kuddar, dukar osv. De vita stickade materialen skulle ju verkligen bli underbara i en brudklänning... Som ett lappverk av olika stickade strukturer. En vinterklänning. Kanske det är åttiotalets melodi? Vi får se.

28.06.2013 kl. 13:14

Lagen om hur man ska klä sig

I boken Style Me Vintage Clothes - A guide to sourcing and creating retro looks av Naomi Thompson, hittade jag en rolig liten tabell som berör mitt tidigare inlägg om hur alla klänningar...
I boken Style Me Vintage Clothes - A guide to sourcing and creating retro looks av Naomi Thompson, hittade jag en rolig liten tabell som berör mitt tidigare inlägg om hur alla klänningar hamnar i en fulhetssvacka. Tabellen kallas Laver's Law of Fashionable Design, och är skapad av dräkthistorikern James Laver.

Laver's law, eller Lavers lag beskriver hur man betraktas iklädd kläder som inte är moderna utan rentav före sin tid, efter sin tid eller vintage. I sin renaste form syftar vintage på kläder som är från före 1960-talet, medan de som nyare än 1960 kallas retro. Det diskuteras alltid, men enligt Thompson är det på det viset. Dock ska vi minnas att brudmodet ändrar långsammare än det övriga modet, och att inte alla utsvävningar når dit.

Lavers lag

Att klä sig … sin tid är …

10 år före - opassande (2023)
5 år före - skamlöst (2018)
1 år före - vågat (2014)
Enligt rådande mode - välklätt (2013)
1 år efter - sjaskigt (2012)
10 år efter - motbjudande (2003)
20 år efter - löjligt  (1993)
30 år efter - underhållande (1983)
50 år efter - säreget (1963)
70 år efter - charmerande (1943)
100 år efter - romantiskt (1913)
150 år efter - bedårande (1863)

Denhär, enligt Lavers lag, löjliga brudklänningen köpte jag i andra hand nyligen. Den bifogas till den växande materialhögen. Den är daterad 1995, liksom den förra andrahandsbrudklänningen jag köpte. Men denhär var 100 gånger dyrare. Ja, det är alldeles sant. Den kostade 10 euro, när den förra endast kostade 10 cent. På nätauktionerna varierar priserna på gamla klänningar mycket. De som är 1-5 år gamla (sjaskiga enligt Laver) kostar kring 400-800 euro, de finns i överflöd och de flesta förblir oköpta. (De löjliga) åttio- och nittiotalsklänningarna är billigast, och av någon anledning säljer folk också retroklänningar (sextio- och sjuttiotal) alldeles för billigt. Sådanan har jag köpte för 20-50 euro, och femtiotalsklänningar (mittemellan säregna och charmerande) för 15-30 euro. Priserna stämmer inte riktigt överens med tabellen, märker man. Det klokaste är väl ändå att spara sin brudklänning, i åtminstone 50 år. Tills den återigen är gångbar i ursprungligt skick. 

Källor: "Style Me Vintage - A guide to sourcing and creating retro looks" (Thompson, N. 2012)

25.06.2013 kl. 12:11

Små handskar á la 50-tal

En av de mest tidstypiska accessoarerna från femtiotalet är de små handskarna; shorties. Imorgon stundar...

En av de mest tidstypiska accessoarerna från femtiotalet är de små handskarna; shorties. Imorgon stundar den första fotograferingen, femtiotalsbruden. På loppis hittade jag ett par småsorgliga handskar, troligen härstammande från åttiotalet. En förkortning och en liten volang senare är de just så små, korta och lekfullt romantiska som passar till stilen vi kör. 

Småsorgliga loppishandskar, före omvandlingen. 

Efter: superkorta shorties-handskar till morgondagens fotosession.

27.05.2013 kl. 16:50

Inspirationsbilder från 80-talet

Åttiotalet - mycket av det mesta, och så lite volanger och rosetter på det...

Åttiotalet - mycket av det mesta, och så lite volanger och rosetter på det... Även om åttiotalets brudmode är nästintill vulgärt ibland kan man hitta godbitar även där. Och framförallt kan man hitta våldsamt överdrivna detaljer att inspireras av och "översätta" till smakligare saker.

Bildkällor på http://pinterest.com/inesjka/white-trash/

14.05.2013 kl. 13:43

80-talets brudmode

Åttiotalet, prålighetens årtionde. Puffärmarnas, pudelpermanenternas, axelvaddarnas, rosetternas, volangernas och gräddbakelsernas guldålder. Det var mycket av det mesta...

Åttiotalet; prålighetens årtionde. Puffärmarnas, pudelpermanenternas, axelvaddarnas, rosetternas, volangernas och gräddbakelsernas guldålder. Det var mycket av det mesta, och framförallt inom brudmodet där man sannerligen tillät sig att vara sagoprinsessa för en dag. Åttiotalet är årtiondet då brudmodet såg ut att vara en potpurri av alla småflicksdrömmar om Den Perfekta Klänningen.

Bröllopen var teatraliska spektakel, extravagansen visste inga gränser. Man välkomnade rosetter, rynkor, arkitektiska vattenfallsringningar av tung satin eller svävande chiffong. Lycran uppfanns, satin-acetat gav ett alternativ till siden, men duchesse var ännu ett hett material bland brudarna, skimrande, gärna paljett- och pärlbroderat. Man ansåg det utsökt med frillor och fladder i flera lager. Spetsinslag var inte ovanligt, och decolletagen kunde vara ymniga eller ha höga kragar i spets.

Men även åttiotalet har sin botten i något mer sansade tidsåldrar, nämligen den edwardiska, från vilken de stora axlarna och fluffiga ärmarna härstammar. Det viktorianska modet återspeglades i dubbelfrillade halshål. Prinsessan Dianas klänning, designad av David and Elizabeth Emanuel ger utmärkta exempel på dessa influenser. 

Man bar dräkt vid sin "rehearsal dinner", en feminin kopia av manliga kostymer. Sedan långklänning kvällen före dagen D och slutligen nåddes kulmen i prinsessdrömmen. Inspirationen fick man från de riktiga prinsessorna; Diana och Sarah Fergusson, men också Madonna var en stor förebild.

Sarah Fergusson & Prince Andrew gifte sig 1986, brudklänningsdesigner var Lindka Cierach, och influerade många låtsasprinsessor. Livet var platt, benat och med sänkt V-formad midjelinje, enorma axlar och kjolen hade massvis med vidd över höfterna. Men kjolarna byggdes inte på krinoliner, de var veckade eller rynkade i en sorts modifierad krinolin, eller formskurna. Och så hade de förstås långa släp, för släp var lika med status. Sarah Fergussons släp var broderat med tistlar, bin, hjärtan, ankar och vågor i pärlor, paljetter och diamanter.

Accessoarerna fanns det ingen orsak att spara på. Slöja, enorma buketter, diamanttiaror eller blommor i håret, exempelvis av tyg. Korta handskar, gärna med avklippta fingrar, strassmycken, pärlhalsband, löshår och skor med gulddekorationer. Och massor av tärnor i diverse pastelliga gräddbakelser. 

På catwalken var brudmodet futuristiskt och fantasifullt, man testade gränserna, till exempel med hejdlösa huvudbonader och capes. YVSL visade en coutureklänning med stora tryckta rosa rosor med långa gröna stammar. Tryck återfanns på en och annan brudklänning efter det, något som inspirerar mig. En annan verkligen delikat detalj är peplumet som dök upp under åttiotalet.

Mot slutet av årtiondet började axlarna smalna,  På catwalken började man visa benen. Så långt som till låren kröp brudklänningarna upp, men blott framtill, baktill var släpen ännu långa. Gymkroppen introducerades och den skulle draperas, nittiotalet stod för dörren.

Källor: "Vintage Weddings, one hundred years of bridal fashion and style" (Fogg, M. 2011), "A Century of Fashion, the changing image of women" (Mulvey K. 2007), brollopsmagasinet.se, brudklanningar.nu

29.04.2013 kl. 16:46

 

White Trash är ett pågående designprojekt inom ekologiskt brudmode. Slutprodukten är en kollektion brudklänningar tillverkade av återvunnet material, som ska stå klar våren 2014. Inspirationen kommer från brudmodets förändring från 1900-tal till 1980-tal. Bakom projektet och kollektionen står Ina Nordberg. Här kan man läsa om hur projektet framskrider, från planering till färdig kollektion, men också om annat som tangerar ekologiska bröllop, brudmode och sådant som hör bröllop till. Vill du delta i projektet på ett eller annat sätt? Tveka inte att ta kontakt! Rent geografiskt sett äger projektet rum i Österbotten.

Ina Nordberg - formgivare & klädsömmare

+358503814828, ina.nordberg13@gmail.com, www.deformedbyina.com

Projektet finansieras bl.a. av Konstsamfundet, Svensk-Österbottniska Samfundet, Centralkommissionen för Konst/Österbotten och Eugéne, Elisabeth och Birgit Nygréns Stiftelse.