Bloggposter

Ekologisk bukett på gång

Fick för ett tag sen en beställning från Sverige på en ekologisk brudbukett. Färgerna blir violett i olika toner, vitt och lite silver i form av gamla knappar. Den blivande bruden hade kollat in mina tidigare buketter här och blivit förälskad i dem. En ekologisk bukett av återvunna textiliter, papper och gamla knappar och smycken är ett hållbart val. Framförallt behöver man inte oroa sig för att den ska vissna innan man hunnit njuta klart av den. Tvärtom kan den varje bröllopsdag pryda bordet som ett minne av en fantastisk dag.

Blommorna i buketten, från vänster: mellanviolett pappersblomma av gamla färgade bokblad, vit dragspelsblomma i siden, restmaterial från tillverkningen av en brudklänning (kommer att få en större pärla i mitten), och en mörkviolett pistageknopp av färgade pistageskal samt lite olika gamla knappr och pärlor. Det blir en vacker helhet efter en del knåpande. 

26.05.2014 kl. 11:11

En steampunk-brud

I lördags genomförde jag en första klänningsprovning på en blivande brud, en steampunk-brud. Hon är egentligen utanför projektet White Trash, men hon platsar ändå på sätt och vis. Vi kör samma princip vad gäller hennes klänning, 95% återvunnet material. Och vi utgår från brudens mors brudklänning (bilden), anno 1979. En randig bomullsklänning med rynkad kjol i tre våder, och en tidstypisk fladdermusärm, supervacker i sin enkelhet, sydd av en släkting till familjen.

Vid första provningen, som föregåtts av en måttagning, provar man en så kallad toilé. Det är en första version av brudklänningen, tillverkad i lakanstyg, helst återvunnet förstås. Man korrigerar passformen, gör ändringar i längder, vidder och former, tills både bruden och designern är nöjda. Efter detta följer sedan mönsterändringar och den riktiga klänningen börjar skapas, i sitt riktiga material.

Det är något av det vackraste man kan tänka sig tycker jag, när en äldre slätkings, mammas, mormors, mosters, mormorsmors, klänning kan gå i arv till en yngre. Det skapar ett band mellan generationerna, och historien byggs in i klänningen som en saga. Tänk om Pernillas klänning om 35 år görs om till hennes dotters... Vi får vänta och se, men hur fantastiskt vore inte det. <3

 

02.12.2013 kl. 12:55

Smycken i fiskskinn

Vår 10-talsbrud, vackra Nina, blev fotograferad av Julia i förra månaden. Klänningen är svartvit och multifunktionell, men ni får hålla ut innan ni får se helheten. Däremot ska vi ta en titt på de härliga smyckena som Madelene Westerlund på Mad(d)e in Bergö gjort. Som namnet avslöjar bor Madde ute på Bergö i Vasa skärgård. Hon driver där sitt företag som erbjuder produkter i fiskskinn samt garvning av fiskskinn och sömnadstjänster. En vän tipsade mej om Maddes fina fiskar, samarbetet påbörjades med att Madde tog en titt på klänningsskisserna och en av mig utvald inspirationsbild.

Materialet som smyckena är tillverkade av är traditionellt garvat laxläder, kemikaliefritt. Till den typen av ekologisk garvning behövs bara matolja, äggula och diskmedel, berättar Madde. Först avlägsnar man kött och fjäll från fiskskinnet, sen blandas ingredienserna ihop och masseras in i skinnen som får mogna ett par dagar. Sedan är det dags att tvätta bort överflödigt fett, och därefter hängtorkas skinnen i solen. När skinnen är nästan torra mjukgör man dem genom att dra dem mot en hård möbelkant, eller genom att gnugga dem för hand. Smyckenas baksidor är gjorda av restbitar av renskinn, och de röda detaljerna är knappar från ett överskottslager. Härligt ekotänk hela vägen. 

Foto: Julia Lillqvist. Design: Ina Nordberg @ Deformed by Ina. Modell: Nina Snellman. Makeup: Tanja Cederblom. Makeup-produkter: Ekosoppi . Hår: Pernilla Lamminen @ Frisering Mari Hårprodukter: am Naturprodukter. Smycken: Madelene Westerlund 
 

20.11.2013 kl. 10:35

Bröllop i helgen

På lördag kommer den första av alla White Trash-klänningar att klä en riktig brud vid altaret. Inspirationsdecenniet är 00-tal och kronbrudarnas...

På lördag kommer den första av alla White Trash-klänningar att klä en riktig brud vid altaret. Inspirationsdecenniet är  00-tal och kronbrudarnas svarta klänningar och skravelmässing har stått förebild. Rött, svart och vitt. Spetsar, tvärgående ränder, och tredimensionella blommor. Materialen är restband från överskottslager och loppis, två borddukar, en spetsblus, en spetskjol, några spetsgardiner, ett svart smalt retrotyg som jag hittade på Röda Korsets loppis. Corinna, som bruden heter, gav mig några inspirationsbilder för klänningens form när vi inledde designprocessen. Djup V-rigning, halterneck och ett släp av svart spets, här är resultatet.

 

15.10.2013 kl. 10:10

Blomsterfabriken

Kronbrudarna vid förra sekelskiftet var storslaget dekorerade. Kronorna kunde vara en halv meter...

Kronbrudarna vid förra sekelskiftet var storslaget dekorerade. Kronorna kunde vara en halv meter höga, och kring halsen bar bruden en krage full av pappersblommor, en så kallad bröstkrans. I olika byar har bröstkransarna sett olika ut, men pappersblommor och spiror (snurrade guldpappersremsor) har varit mycket vanligt. 00-talets brudklänning kommer därför att prydas av blommor. Inte exakt på samma vis som förebilderna, men med inspiration därav. 

Bild 1: Detalj av kronbrudsklänningen som står utställd vid Brages Friluftsmuseum i Vasa. Bröstkrans av spetsar, spiror och pappersblommor. 

Bild 2: Också väggarna i brudstugan dekorerades med pappersblommor. När gästerna anlände kunde brudkläderskan gå runt och sälja blommor åt dem att fästa på bröstet.

Bild 3. Såhär såg det ut i blomsterfabriken igår. Tre olika sorters blommor ska 00-talets brudklänning prydas med, här är den ena. Dragspelsblommor gjorda av resttyg stärkt med papper, och pärlor från ett gammalt halsband.  

10.10.2013 kl. 10:47

40-talet, vill du vara modell?

Oj oj, ateljén formligen väller över av brudklänningar för tillfället. Det är 00-talets brudklänning, som ska bäras av den alldeles riktiga bruden...

Oj oj, ateljén formligen väller över av brudklänningar för tillfället. Det är 00-talets brudklänning, som ska bäras av den alldeles riktiga bruden Corinna om en och en halv vecka. Sen är det 10-talets klänning som är hårt på gång och 40-talets. Fotograferingsdagen är preliminärt bokad till 23.10 i Jakobstad för de två sistnämnda. Har du rött hår och är i storlek 36-38, 163-173 cm lång och kan modella på förmiddagen (23.10, 24.10 eller 25.10) i Jakobstad? Kontakta oss antingen via Facebooks White Trash-sida eller via mail ina.nordberg13@gmail.com. Reseersättning inom Österbotten går att ordna. Har du inte rött hår men vill framhålla dej som lämpligt modellmaterial i alla fall kan du oxå ta kontakt, man är ju inte sämre än att man kan ändra sig angående hårfärger och sådant. 

40-talets klänning ska bestå av äkta siden och massor av gamla pärlor. På 40-talet var det ont om material pga kriget. Många brudar var tvugna att bära mörka klänningar, blå eller svarta, för att det helt enkelt inte fanns något material att få tag på. Man kanske var tvungen att sy om något, låna en klänning och ändra den så att den passade eller helt enkelt gräva runt bland det man hade. Att "ta vad man har" blev därför min 40-talsslogan. Jag gick inte till loppis direkt för att leta vad andra grävt fram ur sina garderober, utan jag stack in nosen i den egna garderoben och började röja. Efter en stund hittade jag ett alldeles ljuvligt sidentyg, det var ingen värst stor bit, men med smart mönsterplanering kan det räcka. En kvarleva från ett brudklänningsprojekt år 2010. Sen dess har sidentyget legat och kostat i skåpet, men nu är det slut på det. Det användes aldrig 2010 för det har en irriterande förmåga att ändra nyans. Lägger man det intill vitt blir det gult, lägger man det intill gult blir det vitt, osv. Men vad ska det inte kunna tacklas det oxå. I kombination med en miljon pärlor, från olika gamla pärlsmycken och till och med en dörrkrans i  pärlor (vem som nu någonsin har fått för sej att använda en sådan låter vi vara odiskuterat).

08.10.2013 kl. 10:57

Planering av 10-talets photoshoot

Kommande photoshoot är i full planering. Julia Lillqvist heter fotografen som ska plåta denna gång. Det blir...

Kommande photoshoot är i full planering. Julia Lillqvist heter fotografen som ska plåta denna gång. Det blir studiofotografering i Campus Allegros nya vackra utrymmen i Jakobstad. Låter ju simpelt och snabbt, men det är det såklart inte. 

På 10-talet placerade man brudpar framför målade kulisser föreställande skogar eller salonger när man studiofotograferade dem. En sådan kuliss vill jag ha. En suddig sagoskog i gråskala. Någon frivillig som vill donera en dylik kuliss på 3*5 meter? Inte det, så synd. Vi ska försöka lösa problemet på annat vis då. Kanske en projicering kunde fungera? Eller någon vill kanske måla en skog åt oss? Vi får se hur det blir... Kreativ problemlösning, man koncentrerar sig på lösningen, inte på problemet. Alla metoder är tillåtna och inga förslag är för korkade eller omöjliga. Enkelt vore det såklart att helt enkelt skriva ut en kuliss, men det känns ju inte vidare ekologiskt det, 20 kvadratmeter papper för engångsbruk... Hmm, det ordnar sig nog på något vis. 

På 10-talet uppfanns både mascara, läppstift och ögonskugga. Men sminkningen ska vara i enklaste laget. Tanja Cederblom, som blivit min fasta estenom i projektet, kommer att lösa det. Make upen är såklart ekologisk och kommer från Ekosoppi. Frisyren kommer att fixas av superduktiga Jonna på Polka

Modellen är bokad, det blir Nina Snellman, som jag jobbat med förr och gillar skarpt. Skorna är beställda men inte framhunna.Smyckena är det ännu öppet med, har ett samarbete på gång men inget bekräftat. Ett paket med planschett, metallskenor och snörningsband ska också hinna dimpa ner i postlådan. I de återvunna brudklänningarna tillåter jag 5% nyproducerat material. I detta fall blir det stödband, metallskenor och planschett i korsetten, öljetter och snörningssnöre, metallskenor i underkjolen och tråd. Resten är återvunnet material. Ett par gardiner i vitt, ett svart fodertyg från ett överskottslager, köpt på loppis. Till överdelen går det åt en del gamla spetsar, styvningstyg (restmaterial från båtinredningsfirma), och återvunnen mönstrad bomull till foder. Underkjolen blir gjord av ytterligare två gardiner, en bomulls- och en spets-. Till huvudbonad har jag en idé om en myrtenskapelse, inte nödvändigtvis en klassisk myrtenkrona utan kanske något modernare i samma material. Buketten kunde t.ex. vara rosor och asparagus. Det finns utrymme för förändringar och justeringar, men grundlinjerna för 10-talet är dragna. 

24.09.2013 kl. 10:00

En svart läderkrona

En kronbrud är inget utan sin krona, även om det är nästan hundra år sedan skravelmässingskronorna var i bruk. Förvisso...

En kronbrud är inget utan sin krona, även om det är nästan hundra år sedan skravelmässingskronorna var i bruk. Förvisso skulle det vara uppseendeväckande att klä en modern brud i skravelmässing, en krona på en par kilo, tillverkad av diverse skräp - men det känns ändå väl teatraliskt. Nu är det en riktig brud vi talar om. Hon ska bära 00-talets klänning i oktober, inspirerad av de svarta kronbrudsklänningarna

Bild: Marie-Louise Lindman i skravelmässingskrona, ur pjäsen Österbottniskt Bondbröllop som hölls i Sundom i sommar.  

Tanken på att använda en metallkrona från Österbottens museum slog mig, men det känns fel att frångå ett faktum - det var bara orörda brudar som bar dem. Den här bruden har barn. Så min inspiration till hennes huvudbonad blev ett mellanting mellan skravelmässingskronor och innerkronorna. Och den blir svart, en stansad svart läderkrona. Inte det som man först väntar sig, men det kommer att bli himla snyggt till hennes mörka lockiga hår, klara färger och till den dramatiska klänningen...

Bild: Innerkrona KH256 från Jalasjärvi uppbevaras på Österbottens Museum

Bild: Svart läderkrona, tillverkad av en gammal läderrock och pärlor från gamla smycken.

 

12.09.2013 kl. 11:04

Blir det en stickad brudklänning...?

Bland vita material i överflöd på loppisar hittar man lätt olika stickade textilier. Tröjor främst, men också...

Bland vita material i överflöd på loppisar hittar man lätt olika stickade textilier. Tröjor främst, men också sjalar, halsdukar, sängtäcken, kuddar, dukar osv. De vita stickade materialen skulle ju verkligen bli underbara i en brudklänning... Som ett lappverk av olika stickade strukturer. En vinterklänning. Kanske det är åttiotalets melodi? Vi får se.

28.06.2013 kl. 13:14

Lagen om hur man ska klä sig

I boken Style Me Vintage Clothes - A guide to sourcing and creating retro looks av Naomi Thompson, hittade jag en rolig liten tabell som berör mitt tidigare inlägg om hur alla klänningar...
I boken Style Me Vintage Clothes - A guide to sourcing and creating retro looks av Naomi Thompson, hittade jag en rolig liten tabell som berör mitt tidigare inlägg om hur alla klänningar hamnar i en fulhetssvacka. Tabellen kallas Laver's Law of Fashionable Design, och är skapad av dräkthistorikern James Laver.

Laver's law, eller Lavers lag beskriver hur man betraktas iklädd kläder som inte är moderna utan rentav före sin tid, efter sin tid eller vintage. I sin renaste form syftar vintage på kläder som är från före 1960-talet, medan de som nyare än 1960 kallas retro. Det diskuteras alltid, men enligt Thompson är det på det viset. Dock ska vi minnas att brudmodet ändrar långsammare än det övriga modet, och att inte alla utsvävningar når dit.

Lavers lag

Att klä sig … sin tid är …

10 år före - opassande (2023)
5 år före - skamlöst (2018)
1 år före - vågat (2014)
Enligt rådande mode - välklätt (2013)
1 år efter - sjaskigt (2012)
10 år efter - motbjudande (2003)
20 år efter - löjligt  (1993)
30 år efter - underhållande (1983)
50 år efter - säreget (1963)
70 år efter - charmerande (1943)
100 år efter - romantiskt (1913)
150 år efter - bedårande (1863)

Denhär, enligt Lavers lag, löjliga brudklänningen köpte jag i andra hand nyligen. Den bifogas till den växande materialhögen. Den är daterad 1995, liksom den förra andrahandsbrudklänningen jag köpte. Men denhär var 100 gånger dyrare. Ja, det är alldeles sant. Den kostade 10 euro, när den förra endast kostade 10 cent. På nätauktionerna varierar priserna på gamla klänningar mycket. De som är 1-5 år gamla (sjaskiga enligt Laver) kostar kring 400-800 euro, de finns i överflöd och de flesta förblir oköpta. (De löjliga) åttio- och nittiotalsklänningarna är billigast, och av någon anledning säljer folk också retroklänningar (sextio- och sjuttiotal) alldeles för billigt. Sådanan har jag köpte för 20-50 euro, och femtiotalsklänningar (mittemellan säregna och charmerande) för 15-30 euro. Priserna stämmer inte riktigt överens med tabellen, märker man. Det klokaste är väl ändå att spara sin brudklänning, i åtminstone 50 år. Tills den återigen är gångbar i ursprungligt skick. 

Källor: "Style Me Vintage - A guide to sourcing and creating retro looks" (Thompson, N. 2012)

25.06.2013 kl. 12:11

Ett sant fynd

Ett slentrianmässigt besök på en nätauktion visade sig ge frukt, i form av ett välkommet tillägg i materialhögen till projektet. En brudklänning från 1995 bjöds ut. Ägarinnan hade...

Ett slentrianmässigt besök på en nätauktion visade sig ge frukt, i form av ett välkommet tillägg i projektets växande materialhög. En brudklänning från 1995 bjöds ut. Ägarinnan hade tröttnat på att ha den hängande i sitt skåp, och lovade sälja den mycket förmånligt om bara någon ville förbarma sig över eländet. Inhemskt tillverkad och inte riktigt, riktigt ful, men såklart inte modern - och inte vintage. Bara typiskt nittiotal. Utgångspriset var  0€, men det fanns en som bjudit före mig; 5 cent. Jag bjöd 10 cent, och sedan väntade jag troget i 25 minuter, tills affären var avgjord. Brudklänningen fanns att hämta upp i Vanda. Dessvärre hade jag inte vägarna förbi, och säljaren ville absolut inte posta. Men snällaste kompisen Linda hämtade glatt brudklänningen, förde den till brorsans jobb, och den omnämnde brodern plockade med sig klänningen i bilen, då han ända var påväg körande norrut. En ekologisk passa-på-lösning. 

För 10 cent får man sällan så mycket mer än en halvbra lösgodiskaramell. Men nu som då räcker det till en hel brudoutfit. Tyllunderkjol i flera lager. En märkvärdig liten puffväska som skulle passa bättre för en barbie än för en brud. En slöja av den typ som man kan dölja ansiktet med tills det är dags att kyssa bruden.

Och en brudklänning. Ren och hel och säkerligen alldeles underbart vacker en gång, år 1995. Men alla, eller de flesta, klänningar når en fulhetsperiod. När de helt enkelt är för omoderna för att vara vackra, men inte tillräckligt gamla för att vara vintage-vackra. Vissa klänningar är fula från början till slut, några enstaka vackra alltid och i evighet. Några är vackra, blir fula, men vackra igen när tiden väl är inne, och några är vackra, blir fula och kommer aldrig upp ur fulhetsträsket. Denhär specifika klänningen blev räddad, och snart kommer den att bli mycket vacker, i en helt annan komposition. 

Små pärlknappar pryder ryggraden. Dem har en förälskad brudgum en gång fumlat med, sent en natt när löftena för länge sedan var givna.

Ett pärlband dekorerar höftlinjen rakt tvärs över kroppen, och under den väller en fluffig kjol ut. Detaljer som var genomtänkta och utmärkta just då, 1995, men som nu slumpas bort. För den skrattretande summan av 10 cent. Ett fynd, helt klart. 

20.06.2013 kl. 22:44

Läckra brudhandskar

Att bära handskar på sin bröllopsdag är inget nytt påfund. Långt tillbaka i historien har brudar burit handskar och så sent som till 60-talet ansågs det vara ett måste för en...

Att bära handskar på sin bröllopsdag är inget nytt påfund. Långt tillbaka i historien har brudar burit handskar och så sent som till 60-talet ansågs det vara ett måste för en sedessam brud. Idag gör man som man behagar, och handskmodellerna man kan välja på är oändliga. Långa, korta, silkiga, fingerlösa, pärlbroderade, spetshandskar, läderhandskar osv. På nätauktioner, sommarloppisar och i secondhandbutiker kan man hitta underbara vintagehandskar. Dessa kom jag över för mindre än en femma. Ett litet hål på pekfingerspetsen har de, men det är lätt fixat. Kanske den sextiotalsinspirerade bruden får bära dessa, vi får se... Vår femtiotalsbrud bar pimpade fingerlösa shorties-handskar.  

Jag och min man gifte oss som bekant i två dagar, vilket gav mig den underbara möjligheten att bära två olika brudoutfits. På fredagen i magistraten bar jag vita handskar. Mamma virkade enligt svävande instruktioner. Bara två gånger började hon om, och processen bjöd på många skratt. Men vackra blev de, med löstagbart ringfinger på vänster hand, som sedan knäpps fast med en minimal knapp på insidan av handen när ringen är på. Ringen ska nämligen bäras under handsken, närmast huden, därför är det praktiskt med löstagbart ringfinger. (Foto: Rasmus Libäck)

På lördag på stranden bar jag svarta handskar. Oanvända vintagehandskar inhandlade på loppisrace i Purmo. På denhär modellen sitter alla fingrar fast, och vänsterhandsken halades därför av innan ringbytet. Ringen som syns på bilden är förlovningsringen som jag flyttade till höger hand innan vigseln. Väljer man stora breda ringar får man hitta på alternativa lösningar. Vilken tur att förlovningsringen varit lite för stor... (I åtta år!) (Foto: Rasmus Libäck)

Källor: www.brollopsguiden.se

14.06.2013 kl. 10:22

Sensuella material

Materialen till femtiotalsklänningen var i hvudusak ett nattlinne och en massa massa kritvita spetsgardiner. Den kommande trettiotalsklänningens material har en härlig färgskala...

Materialen till femtiotalsklänningen var i hvudusak ett nattlinne och en massa massa kritvita spetsgardiner. Den kommande trettiotalsklänningens material har en härlig färgskala som går från milt gräddvitt till champagne. Dehär loppistextilierna utgår jag från i designen och tillverkningen. Kanske ramlar något bort på vägen, kanske tillkommer något, men planeringen startar utgående från dessa.

1. Vintagebrudklänning, ca 1950-tal

2. Vit gardin

3. Cremefärgade spetsar från överskottslager

4. Spetsgardin med broderi i  fållen

5. Salongsgardin i ljus champagne

6. Spetsgardin med blekt guldmönster

7. Gardin i äkta siden

8. Restbitar i äkta siden

9. Virkade dukar i mörk champagnge

10. Handvävd sjal

Vintagebrudklänningen offrar jag med visst vemod. Den är verkligen vacker och en lång, riktigt smal brud skulle vara väldigt stilig i den även idag, 60 år senare. Men, den har fläckar som inte går bort. Många fläckar och de är utspridda på random ställen, och de ser ut att vara rost. Därför har jag beslutat att slakta den och låta den bli en del av White Trash 30's. 

11.06.2013 kl. 15:25

Snusar lite på 30-talet

Trettiotalets forskning är angripen, jag har haft en romantiserad bild av det, silkiga tyger, kvinnliga former och gammaldags Hollywood glamour - det är helt rätt känsla. Trettiotalet är...

Trettiotalets forskning är angripen, jag har haft en romantiserad bild av decenniet, silkiga tyger, kvinnliga former och gammaldags Hollywood-glamour - och det visar sig vara helt rätt känsla. Trettiotalet är verkligen inspirerande! Bland nyckelorden hittades art deco. Individuellt, dekorativt och exklusivt. En snabbskiss av en klänningsform som dök upp i huvudet resulterade i ett art deco-mönster. En utgångspunkt för designen av brudklänningen White Trash 30's. En djupdykning i trettiotalets brudmode är såklart på kommande, men när inspirationen bubblar i magen måste man skapa och inte bara skriva. Här är det, i fyra olika färgsättningar.

 

 

På materialfronten har jag hittat några riktiga godbitar som kommer att passa ypperligt till trettiotalets klassiska sensualitet. Man undrar hur vackra gardiner folk har egentligen, och hur de hamnar på loppis? Brokader, spetsar med bleka guldinslag, mönstrade satiner... 

 

07.06.2013 kl. 14:13

Pärlor

Pärlor är junis månadssten. De har genom hela 1900-talet använts som brudsmycken, och även under tidigare decennier. Under vissa tider har det varit nästintill en regel att bära pärlor vid vigseln. Men det finns också skrock om...

Pärlor är junis månadssten. De har genom hela 1900-talet använts som brudsmycken, och även under tidigare decennier. Under vissa tider har det varit nästintill en regel att bära pärlor vid vigseln. Men det finns också skrock om hur pärlan ska sabotera äktenskapet, de påstås medför tårar. För riktigt länge sedan trodde man nämligen att pärlor var änglatårar eller regndroppar som stelnat inne i musslorna. En källa menar att pärlan symboliserar kärlek och lycka. Enligt nästa symboliserar de makt och rikedom.

Äkta pärlor skapas när ett främmande föremål, t.ex. ett sandkorn tränger in i en mussla. Musslan kapslar in det skavande sandkornet i lager efter lager av pärlsubstans. Nuförtiden är nästan alla pärlor odlade, i söt- eller saltvatten i Asien. Vid pärlodling tas vävnad från en mussla och placeras i en annan tillsammans med en kula som ska bilda kärna i den odlade pärlan. Musslan måste tas mycket väl hand om för att överleva proceduren, annars blir den ingen pärla. Det känns ju tryggt i alla fall! Sen finns det förstås mängder av oäkta pärlor i plast eller glas. Majoricapärlor eller mallorcapärlor är glaskulor med ett skimrande överdrag som görs av bl.a. fiskfjäll. En pärlas äkthet ska man kunna avgöra genom att gnida den mot sin tand. Äkta pärlor är svala och känns sträva, medan oäkta pärlor upplevs som oljiga och känns blanka mot tanden.

Det lönar sig att fråga äldre släktingar om man får bära deras pärlor på sitt bröllop, eller kanske har man redan ärvt ett pärlhalsband av mormor eller farmor? I second hand-butiker finns åtskilliga pärlsmycken i olika utformningar. Säkert är de flesta oäkta, och deras härstamning och tillverkning är i sig inte ekologisk, men eftersom de köps i andra hand och återanvänds får de ändå en ekologiskt värde.

Jag har en vision om en brudklänning vars överdel är täckt av pärlor som bilder vackra mönster. Min pärlsamling har vuxit sig ganska stor i väntan på tillverkningen av denna. När Queen Elizabeth II gifte sig 1947 bar hon två rader av pärlor runt halsen och gav pärltrenden en boost i Europa. Kungligheter har ofta burit pärlor vid bröllop, Queen Elizabeth II:s mamma Queen Elizabeth The Queen Mother bar också två rader pärlor vid sitt bröllop 1923. 

Källor:  "Bröllopsboken" (Ribbing, M. 2009), "Ja! Allt om bröllop - från frieri till morgongåva" (Ribbing, M. 2004), www.sirlig.se, royalweddingsinhistory.blogspot.fi, www.brollopstorget.se

Bildkällor hittas på http://pinterest.com/inesjka/white-trash/

06.06.2013 kl. 16:09

 

White Trash är ett pågående designprojekt inom ekologiskt brudmode. Slutprodukten är en kollektion brudklänningar tillverkade av återvunnet material, som ska stå klar våren 2014. Inspirationen kommer från brudmodets förändring från 1900-tal till 1980-tal. Bakom projektet och kollektionen står Ina Nordberg. Här kan man läsa om hur projektet framskrider, från planering till färdig kollektion, men också om annat som tangerar ekologiska bröllop, brudmode och sådant som hör bröllop till. Vill du delta i projektet på ett eller annat sätt? Tveka inte att ta kontakt! Rent geografiskt sett äger projektet rum i Österbotten.

Ina Nordberg - formgivare & klädsömmare

+358503814828, ina.nordberg13@gmail.com, www.deformedbyina.com

Projektet finansieras bl.a. av Konstsamfundet, Svensk-Österbottniska Samfundet, Centralkommissionen för Konst/Österbotten och Eugéne, Elisabeth och Birgit Nygréns Stiftelse.